R.I.P

Natten till söndag (14/2) lämnade en utav mina närmsta vänner jorden... Jag kan inte fatta detta...

Det gör så ont, tårarna slutar inte falla... du hade så mkt mer att ge, va e de för någon som väljer att plocka så unga människor från denna värld?

Jag är fylld av sorg,saknad och ångest... den senaste tiden pratade vi kanske inte så mkt och får max 1 vecka sedan satt jag med mobilen i min hand och skulle skicka ett sms till dig för att kolla läget och fråga om du var sugen på en kopp kaffe och en massa skitsnack... men mobilen ringde och jag kom av mig o de har varit mkt på jobbet så jag blev aldrig färdig att skicka... så blev de söndag eftermiddag och mobilen ringer...

- Sanna är död...

* Vilken Sanna?

- Sanna!! Suzanna!!

Jag känner fortfarande dom kalla kårarna och hör hur jag säger att jag ringer tillbaka måste kolla hur de är med robban.. Jag fattar inte... vad skulle du ut på vägen o göra mitt i mörkret... jag saknar dig för fan...under så många år var du min bäste vän, vi delade på allt...stöttade varandra i vått o torrt.. och nu finns de inget jag kan göra för dig... Men jag vill att du ska veta att jag finns här för din familj.. jag har pratat med robban lite smått o han vet att de bara är till att ringa...

Vi kommer att ses snart igen.. Jag älskar dig! R.I.P fina du!